Det mänskliga örat kan skapa egna toner som inte finns med i det ljud som i verkligheten når örat. Om två olika sinustoner spelas upp samtidigt så kommer det mänskliga örat att producera egna toner baserade på dessa originaltoners frekvens. Dessa toner kallas ofta kombinationstoner och uppstår i ett ljudligt mellanrummet som en produkt av originalstämmornas frekvenser. Sinustoner i sig själva är rena ljud i ett statiskt förlopp. Den upplevelse av toner som våra öron själva producerar sätter ljudbilden i gungning och ger ”kropp” åt klangen.

På samma sätt tänker vi i konvoj:art.

Genom att låta statiska parametrar, överenskommelser eller processer möta varandra på oväntade sätt vidgas synfältet och ett mellanrum skapas. Ett mellanrum som bygger en dynamisk och lekfull kropp. En kropp vars summa är långt mycket större och dynamisk än de givna parametrarnas sammanlagda input. 1+1=3 osv osv…